knyter mina händer under bordet, lägger fingrarna i kors, förbannar för att jag ljuger för den som står mig närmast.
Halsen är fylld av hosta och förkylning, ögonen röda och svullna.
skrivkramp och för lite fotografier, säkerligen för mycket Kent också.
jag vet känslan. men du. en dag kommer du bara lyssna på kent för att musiken är bra och inte för att du behöver deras ord och toner i öronen för att känna att du får andas. jag lovar dig, alltså på riktigt.
SvaraRadera