du är värd att dö för.

vad de har är kärlek

jag hade dödat för att få se dig i ögonen.


tystnaden är öronbedövande, ensamheten är enorm. livet är döden och döden är livet.
ingenting är allt, varför är självklart, motsatsen är likheten.
upp är ner, och jag är du . nära är inte tillräckligt.
vi är främlingar i den här delen av världen, i den riktiga verkligheten
Mina drömmar är våra drömmar och där är vi allt vi inte är annars.

Alltid förvirrade men bara för i natt

Kärlek är vårat hat i våran motsatsvärld och här är verkligheten fantasin. 

Mr, cloudman.

                                           -cloud makers

håll mig så hårt att jag slutar andas. snälla håll mig hårt och släpp mig aldrig för jag vågar inte ens gå genom staden i julbelysningen ensam, jag vågar inte lyssna på världen ensam, jag vågar ingenting när inte du är är. 

Det är Broder Daniel som spränger verkligheten idag, jag dör till melodier och jag dör i verkligheten som snurrar runt mig. 

I kväll är jag ensam i ett rum fullt av folk, så fruktansvärt ensam.

saknar allt jag inte haft

Kent,Kent räddar liv, mitt liv fastän att det är inte är värt leva, fastän att jag inte är värd ett liv.

knyter mina händer under bordet, lägger fingrarna i kors, förbannar för att jag ljuger för den som står mig närmast. 

Halsen är fylld av hosta och förkylning, ögonen röda och svullna. 

skrivkramp och för lite fotografier, säkerligen för mycket Kent också. 

 det är illamåendet som klättrar upp i strupen, envisa tårar som lägger hela världen under vatten, negativa vågor som sveper in staden under ett svartvit täcke. Överallt, överallt denna negativa influens som etablerar sig i varenda partikel.
När ångesten är så grov så att livlösheten kastar dig mot betongmarken, i en busskur, skämms du för vad du är, du skämms för att du ser att båda fötterna nuddar marken, men ändå vet att du har lämnat den övre ytan och landat i en ångestladdad miljö, som ingen annan vet existerar.
du skämms så grovt för att du finns i atomerna, att du är uppbyggd av materia, som en annan miste.
Kommer aldrig i från tanken på hur du existerar, att du existerar, att du finns där ingen vill ha dig.
egoistiska du frågar varför individer hatar, när svaret är så pinsamt enkelt.
född att vara världens enda ting utan värde.
Tankarna du tänker, när du lika livlös som förut ligger på en tårdränkt kudde i ett rum som mist sin värme.

stay

  [ redigerade bilder med undantag för den första ]

turning page

 Så förlorad, så oerhört förlorad där inget håller dig till marken. hjärtat skriker sina skärande rop, i ett desperat hopp på akut hjälp mot smärtan som virar in dig tätt intill sig.  Den tyngre luften som så varsamt saka kväver dig i takt med att fiol stråkarna dansar. stearinljusen lyser genom fönsterna i staden där du tvingas att hålla dig i stup rännorna för att inte trilla till marken och dö på kullerstenen. Ditt huvud, tomt på inspiration till livet, söker den desperat.  Tysta skrik i hela huset så att ingen hör hur skadat livet är nu.
det finns ingenting utom desperationen efter luft, ingenting utom den tomhet som cirkulerar i staden där torgen luktar julstämning, ingenting förutom dessa genomskinliga tårar som ingen lägger märke till.

Infekterade hjärta, du frågar ditt infekterade hjärta, hur detta abstrus kom att bli allt du någonsin existerat i. Ångest, så djup att den söver allt levande, och desperationen av att tvingas till livet som hugger blodet ur ditt hjärta.  smärtan som inte finns på papper när du så otroligt förlorad i värdelösheten, förblir allting du är, ingenting.

direkt kopierad inspiration från weheartit i brist på egen inspiration.

words just hurt, let me cry for another moment,  

- Förklarar här med min kärlek till högt iso tal, hur mycket jag hyllar den älskade pepparkakan, min förälskelse till nyckelben, och hur jag gråter för att mina egna döljs bakom ett lager av överflödiga kalorier.  Att jag också faktiskt också ler och förvånas av lyckan som så väldigt sällan kommer och hälsar på.

Det är en lägesrapport på hur lockigt mitt hår kan vara och hur jag älskar att gömma mig bakom mina händer med avbitna naglar och avskavt nagellack. -

I know there are no monsters under my bed, they are inside me.

-

 i know one place for two 

-